Jämtlands Läns Sinnesslöanstalt (Furuhagen) stod färdigt 1915 till följd av bildandet av det “Svenska Sällskapet för Rashygien” och det “Mendelska Sällskapet” i kampen för den ädla och nordiska rasen. Faktumet att det var dom fattiga och “minst anpassade” som förökade sig mest var oroväckande för landets ledande. 1922 öppnar Statliga rasbiologiska institutet i Uppsala, och som chef? Herman Lundborg såklart, han som mätte huvuden på främst samer. Lösningen på frågan om hur man kunde stoppa det moraliska sönderfallet och “degenereringen” i Sverige, var att införa sterilisering. Eftersom man redan börjat placera “Sinneslöa”,”Vanartade”, utvecklingstörda m.m på de nya vårdhemmen så träder 1935 en lag för sterilisering i kraft. Lagen hade som övergripande mål att systematiskt sterilisera psykiskt utvecklingsstörda. Dessutom kunde steriliseringarna nu ske utan samtycke vid “sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan rubbning av själsverksamheten”. 1941 kommer en ny lag med “förbättringar” vilket gjorde att man utsatte inte bara psykiskt sjuka och utvecklingsstörda för ingreppen, utan även folk som man antog skulle överföra sjukdomar genom sina “sämre” arvsanlag. Man skrev också ut människor från sinnesjukhus, arbetshem och särskolor under villkoret att de genomgick sterilisering. Åren 1935-1975 rapporterades nära 63.000 steriliseringar i Sverige på grundval av denna lagstiftning, Under den nya lagen 1976 ökade antalet steriliseringar kraftigt och uppgick under åren 1976 – 1996 till cirka 166.000, dvs i genomsnitt drygt 8.000 per år. Många har också steriliserats därför att de kategoriserats som svagbegåvade (sinnesslöa, efterblivna eller psykiskt utvecklingsstörda). Furuhagen avvecklades i slutet på 80-talet. Källa: Tomt och Öde
Här går även att läsa en intressant artikel om hur man såg på utvecklingsstörda, eller sinnesslöa, för endast 50-60 år sedan -> Inlåsta, övergivna & gömda.
